Enver Hoxha - Sovjet-revisionisternas imperialistiska aggression mot det Tjeckoslovakiska folket

Ett kort ord från översättaren

Enver Hoxha var ledare för det socialistiska Albanien från 1946 till 1985. I denna text behandlar han Sovjetunionens invasion av det då socialistiska Tjeckoslovakien. Denna text är inte bara ett spännande historiskt dokument, utan bör också läsas som ett exempel på vad som kan hända när revisionismen, den falska förvrängda marxismen, tar över i ett revolutionärt parti. Denna historiska händelse, var ett exempel på när Sovjetunionen, ett land som uppfattades av många som socialistiskt, visade sin imperialistiska sida. Detta kan även hända i framtiden. Studiecirklar och egna studier av marxismens klassiker, är totalt nödvändigt för att hålla en rörelse fri från revisionism och opportunism.

Fredrik "Wilke" Wilcek, Umeå, 2018. 

ENVER HOXHA

Sovjet-revisionisternas imperialistiska aggression mot det Tjeckoslovakiska folket.

De senaste månaderna har de Tjeckoslovakiska revisionisterna, förrädarna i ledningen för Sovjetunionen, USA-imperialismen och en internationell reaktion, spelat ut en fruktansvärd tragedi mot Tjeckoslovakien. Epilogen för detta var den imperialistiska aggressionen från de Sovjetiska revisionisterna och deras militära ockupation av det Tjeckoslovakiska territoriet. Samma trupper, som för 24 år sedan spillde sitt eget blod på Prags gator och reste befrielsens fana där, har nu, som förrädare och korrupta, intagit Tjeckoslovakiska städer och byar som ockupanter på order av de förrädiska revisionistledarna i Kreml.

Detta är chockerande, men inte oväntat. Den Tjeckoslovakiska tragedin, som samtidigt är en tragedi för Sovjetunionen, Polen, Ungern, DDR och Bulgarien, är som uttalandet från det Albanska Arbetets Partis (AAP) CK och Folkrepubliken Albaniens ministerråd beskriver, en aggression från de Sovjetiska revisionisterna och deras allierade mot Tjeckoslovakien och dess folk, som bottnar i Sovjetunionens Kommunistiska Parti (Bolsjevikernas) (SUKP(b)) tjugonde kongress då de avvek från den Marxist-Leninistiska linjen SUKP(b) hade hållit under Lenin och Stalin, och ersatte linjen med en Chrusjtjovitisk, reaktionär och revisionistisk linje som ledde till en pånyttfödelse av de revisionistiska krafterna, även i Tjeckoslovakien och till katastrofala konsekvenser i Sovjetunionen. Dessutom skapade denna nya linje problem för hela den internationella kommunistiska rörelsen.

Imperialism, fascism och revisionism är politiska övertygelser och trender, olika till formen, men de har alla samma borgerliga ideologi om kapitalistisk utsugning och förtryckande av folket som deras grund. De kan ge upphov till inget annat än störningar i de internationella angelägenheterna av andra stater, aggressioner och krig. Tjeckoslovakien är det senaste exemplet som bekräftar denna redan testade sanning.

Anledningen till den avvikande klicken i Kremls aggression mot det Tjeckoslovakiska folket är lika banal som den är cynisk. De låtsades som att de beordrade sina Tanks till Tjeckoslovakien för att det ingick i de avtal man skrivit i Warszawapakten, för att rädda socialismen från imperialismen, från interna kontra-revolutionära krafter. Vilken socialism är det Sovjet-revisionisterna talar om, när de själva sedan länge har förrått socialismen i sitt eget land och återinfört kapitalism, när de tillsammans med USA-imperialisterna öppet planerar handling mot socialismen och folkets frihet för att sedan kunna dela sfärerna och inflytandet och världsdominansen mellan dem som två stormakter?

Det beväpnade angreppet från Sovjet-revisionisterna mot Tjeckoslovakien är en produkt ut av Sovjetunionens transformation till en imperialistisk stat, dess flagranta och mest brutala tillämpning av en chauvinistisk och revisionistisk stor stats-politik. Det är ett resultat ut av den politiska och ideologiska degenerationen från de förrädiska ledarna som driver dem till det ena äventyret efter det andra. Deras militära ockupation av Tjeckoslovakien bär alla karaktäristiska drag som en imperialistisk aggression har. De har inte bara trampat socialismens principer i smutsen, utan också den internationella rätten, och visade sig för hela världen som typiska representanter av den imperialistiska politiken. Kremls revisionistiska ledare beordrade deras arméer mot Prag för att upprätta sin egen lag och etablera sin stormakts hegemoni. De störtade den styrande revisionistiska klicken människor i Prag som inte ville dansa efter Moskvas pipa, och installerade en ny klick som gärna dansade. Uppdraget för de Sovjetiska arméerna som precis har ockuperat Tjeckoslovakien och som gör samma sak i Polen, Ungern och DDR är att säkra Sovjet-revisionisternas inflytande.

De Breznev-Kosyginska förrädarna och deras vänner förklarar att de begår denna fascistiska aggression, detta monstruösa brott mot det Tjeckoslovakiska folket, deras frihet, rätt till självbestämmande och mot hela socialismens sak, för att det ingår i Warszawa-paktens avtal. Detta bekräftar ännu en gång att Warszawa-pakten sedan länge upphört att vara en försvarsallians bestående av socialistiska länder, att dess ursprungliga syfte som ett försvar mot en aggression från Väst-Tyskland, vilket revisionisterna blivit vänner med eller slutit öppna eller hemliga avtal med på socialismens bekostnad, eller som en försvarsallians mot USA-imperialismen, som Moskva-förrädarna nu har en mångsidig, kontrarevolutionär allians med. Som AAP och Folkrepubliken Albaniens regering länge har deklarerat, har denna pakt blivit ett vapen som används av de starkare mot de svagare, av Sovjet-revisionisterna mot de andra medlemsländerna.

Sovjet-revisionisterna genomförde sina militära operationer mot Tjeckoslovakien i hög hastighet, och operationsplanen utfördes med punktlighet. Men deras militära "seger" över Tjeckoslovakien kommer inte smaka gott för dem. Om de fortfarande har någon slags prestige, med deras aggression mot Tjeckoslovakien, så har de förlorat den nu. Efter aggressionen mot Tjeckoslovakien har till och med revisionist-partierna i de Kapitalistiska länderna, som nyss stödde dem, backat ur. De pressas av massornas allmänna uppfattning och gör sig av med stödet för de Sovjetiska ledarna och lämnar dem att städa upp sin egen röra. Inte bara vägrar de att stödja de Sovjetiska aktionerna mot Tjeckoslovakien, utan de är också mycket oroliga över hur de ska dölja stödet de har gett till Moskva-linjen fram tills denna invasion, och hur de ska förhindra att tappa sina positioner efter den chocken, som den Sovjetiskt ledda aggressionen skapade bland dem. Under dessa omständigheter, kommer de bara vara motvilliga att åka till konferensen i November i Moskva som de är inbjudna till. Det revisionistiska lägret är inte bara omskakade efter detta, utan vi kan till och med säga att de är splittrade. De senaste händelserna i Tjeckoslovakien rev av masken som Sovjet-ledarna försökte dra över ansiktet. Nu kan alla se att den politik som genomförs av de Sovjetiska ledarna är en imperialistisk politik, och att deras makt är en borgerlig makt som förtrycker deras egna folk och hotar andra, att Sovjetunionen förvandlats till ett centrum för kontra-revolution mot socialismen, mot folkens frihet och självbestämmande. Alla kan se vilka deras fascistiska intentioner och metoder är. Alla världens folk kan inte misslyckas att se vilken välplanerad imperialist-revisionistisk plan som sätts i verket mot deras frihet, att en Sovjet-amerikansk plan att dela på inflytandet över världens länder har satts i verket mellan de två stormakterna. Aggressionen mot Tjeckoslovakien är är en direkt produkt ut av den Sovjet-amerikanska kontrarevolutionära maskopin, av deras globala strategi om hur de ska lägga sig i andra länders angelägenheter, av deras aggressioner och försök till världsherravälde.

Nu, efter inbjudan från de Sovjetiska revisionisterna, har situationen för det Tjeckoslovakiska folket blivit värre. De har blivit förrådda både från insidan och utsidan. De olika revisionistiska grupperna, som när sina egna olika intressen, försöker att leda det Tjeckoslovakiska folket och vinna över dem till sin sida. Men folket kan inte misslyckas att se förräderiet mot deras hemland och mot socialismen i Tjeckoslovakien. Dubcek (Tjeckoslovakiska kommunistpartiets förste sekreterare 1968-1969) och hans gäng, som kapitulerade inför ockupanterna, kunde inte försvara den socialism de redan förrått och ett land de sålt ut sedan länge. Inte heller kan de nya kollaboratörerna försvara socialismen eller landet, de kommer att följa stridsvagnarnas spår och gömma sig bakom revisionisternas bajonetter. Endast det Tjeckoslovakiska folket, arbetarklassen och de sanna kommunisterna i landet är i position att försvara socialismen och hemlandet. Det Tjeckoslovakiska folket mötte inkräktarna med hat och djup indignation. De manifesterar sin ilska genom protester och demonstrationer över hela Tjeckoslovakien och genom en bojkott och total isolation av de sovjetiska revisionist-trupperna, genom strejker och andra aktioner mot inkräktarna.

Det Tjeckoslovakiska folket har en stor revolutionär och frihetsälskande tradition och kan inte lida genom att bli nedtrampade, förtryckta och torterade av det revisionistiska oket. Det är sant att än så länge, på grund av förräderiet och slagen de har utsatts för både från insidan och utsidan, är förvirrade och vilsna. Men de kan inte längre förbli passiva och se på när sovjet-revisionisterna ockuperar deras städer och byar. De kan inte stå med armarna i kors när deras land förvandlas till en schackbräde där det imperialistiska revisionist-spelet ska spelas. De kan inte se på när deras ära och värdighet som nation och som folk trampas på, när socialismens grav i Tjeckoslovakien grävs allt djupare. I denna kritiska stund som Tjeckoslovakien går igenom, kan tvekan leda till fatala konsekvenser. Det Tjeckoslovakiska folkets historia har andra exempel när de har tvekat, och fått betala dyrt för det. De måste gå till handling nu eller aldrig, de måste slåss med beslutsamhet och osjälviskhet, med alla medel möjliga mot den Sovjet-revisionistiska ockupationen. Att böna och be kommer inte hjälpa dem att besegra fienden. När en beväpnad person bryter sig in i ditt hus, måste du driva ut den med vapen i hand. Med denna beväpnade aggression mot Tjeckoslovakien har Chrusjtjoviterna smutsat ner hela Sovjetunionen och dess armé, de har skadat Sovjetunionens folks goda rykte. Men vi är säkra på att det Sovjetiska folket, dess armé och Bolsjevikerna inte kommer godta denna fula akt, genomförd av de som tagit statsmakten och förrått den Ryska revolutionens ideal och Lenin och Stalins storslagna gärning. De kommer att agera med hjältemod och tvätta bort den vanära som Breznev och Kosygin smutsat ner deras land med.

De kommer att ha ett stort ansvar för både sig själva och för historien om de kommer att använda de vapen som folket producerat för att försvara sitt land, och istället använda vapnen för att förtrycka sina syskonfolk och kamrater i andra länder. Om de Sovjetiska soldaterna, barnen till de hjältar som förintade nazismen och befriade Prag, Berlin, Warszawa, Bukarest, Budapest osv, återvänder till Tjeckoslovakien som inkräktare, kommer det Sovjetunionen som en gång var flaggskeppet för socialism och folkets befrielse bli imperialistiskt och ett reaktionärt centrum, lakejer till imperialisterna som bekämpar folkets frihet och rätt till självbestämmande, förrädare mot socialismen och revolutionen.

Det Albanska folket fördömer Sovjetunionens och andra revisionistiska truppers ockupation av Tjeckoslovakien med stor avsky. Uttalandet från det Albanska Arbetets Partis CK och Folkrepubliken Albaniens regering om Sovjet-revisionisternas aggression mot Tjeckoslovakien förklarar bakgrunden och orsakerna till händelserna i Tjeckoslovakien på ett penetrerande marxist-leninistisk sätt. Vårat uttalande avslöjar revisionisterna och deras logik som inkräktare och förrädare. Med en djupgående känsla av ansvar inför vårat folk, socialismen, revolutionen och inför historien själv, bekräftar de Albanska kommunisterna och folket sin korrekta, principiella och konsekventa revolutionära ställning gentemot händelserna i Tjeckoslovakien och ödet för socialismen och folken i de revisionistiska länderna.

Detta är uppfattningen från ett parti och ett folk som har en lång historia av kamp och segrar mot den moderna revisionismen, som länge har förutspått de nuvarande katastrofala konsekvenserna i de före detta socialistiska länderna i östra Europa, som alltid stått med sina kamrater till slutet, i dagar av framgång så väl som motgång. I socialismens, den proletära internationalismens och i folkens frihets namn, i de revolutionära idealens namn som har inspirerat oss i vår kamp mot imperialism och revisionism, fördömer vi Sovjet-revisionisternas imperialistiska aggression mot Tjeckoslovakien.

Vi hoppas att kommunisterna, arbetarklassen och hela det Tjeckoslovakiska folket inte låter sig förslavas av denna fascist-revisionistiska ockupation. Vi hoppas på en total seger över de revisionistiska förrädarna, och att Tjeckoslovakiens folk reser sig mot både de gamla och nya revisionistiska förrädarna, mot imperialister och reaktionärer av alla slag. I friheten, socialismen och marxismen-leninismens namn hoppas vi folket kan återinföra sin förlorade frihet och proletariatets diktatur.

Tjeckoslovakiens folk stöds av alla världens revolutionära folk, som visar sin solidaritet med dem. De kommer att vinna detta nya befrielsekrig.

Enver Hoxha

Artikel publicerad i tidningen "Zeri i popullit" 24 Augusti 1969.
(taken from the collection of articles with the title "the marxist-leninist truth will triumph over revisionism", vol 8, alb, ed, Tirana, 1969)

Översatt från Enver Hoxha: Speeches, conversations and articles 1967-1968 av Fredrik "Wilke" Wilcek, Umeå, 2018.